Öppna data kan stärka Sveriges innovation och resiliens

Under Almedalen 2025 diskuterade Anna Nyblin från Sigma Technology och Samuel Repfennig från Tendium hur öppna data – alltså information som alla kan använda och dela – kan bli en kraftfull drivkraft för transparens, effektivitet och innovation i Sverige. Samtalet betonade både möjligheterna och riskerna med att öppna data och gav konkreta exempel på hur svenska organisationer redan drar nytta av denna resurs. 

Vad är öppna data? 

Öppna data är information som görs fritt tillgänglig för alla att komma åt, använda och dela. I den offentliga sektorn kopplas begreppet ofta till transparens: medborgare ska kunna se hur skattepengar används. Men öppna data gäller alla typer av strukturerad information som publiceras i maskinläsbara format som CSV, JSON eller XML och inte låses in i pdf:er eller slutna system. 

Enkelt uttryckt kännetecknas öppna data av att de: 

• Är fritt tillgängliga – inga betalväggar eller dolda register krävs. 

• Får användas och återanvändas – i forskning, företag, appar, journalistik eller innovation. 

• Kan delas med andra utan licenshinder.

Varför är öppna data viktiga? 

Öppna data ger mervärde på flera områden: 

• Transparens och ansvarstagande – medborgare ser hur skattepengar fördelas och används. 

• Innovation och affärsutveckling – företag kan bygga nya tjänster och produkter, från reseappar till verktyg för energibesparing. 

• Offentlig effektivitet – minskar behovet av upprepade databegäran (exempelvis allmänna handlingar). 

• Vetenskapliga framsteg – forskare får tillgång till stora dataset. 

• Bättre beslutsfattande – beslutsfattare baserar val på evidens och data. 

Varför öppna data är viktiga för innovation i Sverige 

Repfennig betonar att potentialen för innovation nästan är oändlig och bara begränsas av kreativiteten. Ett enkelt exempel är en app som visar vilka uteserveringar i Göteborg som har sol just nu, baserad på data om solens position. 

Mer konkret använder Tendium öppna data för att förenkla offentlig upphandling. Genom tillgång till konkurrensanalys, kontraktsinformation och offentliga utgiftsmönster kan leverantörer utveckla effektivare strategier och påskynda den ekonomiska aktiviteten. 

Anna Nyblin lyfter att både leverantörer och offentlig sektor vill förstå och nyttja öppna data ihop med ny teknik som AI – något som väntas förändra sättet att göra affärer med offentliga medel. 

Risker och utmaningar med öppna data 

Även om vinsterna är stora påpekar Repfennig att man måste balansera transparens med säkerhet. Viss information, som vilka IT-system ett sjukhus använder eller detaljer om elnät, bör inte publiceras öppet eftersom den kan utnyttjas av illvilliga aktörer. 

Det demokratiska värdet av öppenhet måste alltså förenas med skydd av kritisk infrastruktur och integritet. När AI används allt mer i beslutsprocesser blir ansvarsfull datahantering ännu viktigare. 

Intressekonflikter och systemhinder 

Sverige står inför strukturella utmaningar. Myndigheter lagrar data i separata system vilket gör integrationen svår. Dessutom tjänar privata leverantörer pengar på att hålla upphandlingsdata i slutna databaser, vilket minskar incitamenten att göra informationen öppen. 

”Upphandlingsdata i Sverige finns ofta i privata annonsdatabaser. Många av dessa leverantörer tjänar faktiskt pengar på den data de har, så de har inte riktigt något intresse av att göra den öppen och tillgänglig.” – Samuel Repfennig

Lärdomar från Finland, Ukraina och Kazakstan

Finland har infört en nationell upphandlingsdatabas där alla steg – från annonsering och dialog till kontrakt och fakturor – knyts ihop med ett unikt ID. Det ger både allmänheten och företag full insyn i vad som köpts, av vem, för vilken kostnad och möjliggör djup analys av leverantörer och långsiktig effektivitet. 

Ukraina använder öppna data som grund i sin antikorruptionsstrategi. ProZorro-systemet publicerar alla upphandlingar öppet vilket har minskat korruption och ökat förtroendet. 

Kazakstan länkar fakturainformation till tillhörande upphandlingar för att identifiera överpriser, exempelvis vid byggandet av sjukhus. 

Mot en proaktiv och öppen dataframtid i Sverige 

Sverige är idag reaktivt och väntar på begäran innan man delar data. Repfennig förespråkar en proaktiv modell där organisationer regelbundet bedömer vad som kan publiceras. 

Han betonar också vikten av att öka medvetenheten om öppna datas värde – inte bara för transparens utan även för innovation och konkurrenskraft. Regeringens nyliga beslut att publicera företagsdata från Statistiska Centralbyrån (SCB) är ett steg i rätt riktning. 

Dessutom uppmanar han till att identifiera konkreta problem som kan lösas med specifika dataset och att utnyttja internationella standarder och initiativ som Open Contracting Partnership för att undvika att uppfinna hjulet på nytt. 

Vägen framåt: Hur Sverige kan frigöra värdet av öppna data 

Medvetenhet och kulturförändring 

Att sprida kunskap om hur öppna data kan skapa innovation och konkurrenskraft – inte bara transparens – är avgörande. 

Ett konkret exempel: Örebro kommun 

Örebro visar vägen genom att publicera hela sin leverantörsreskontra online. Det visar att förändring inte alltid kräver komplexa system – ibland räcker det att dela ett Excel-ark. 

AI och framtidens datadrivna samhälle 

När artificiell intelligens utvecklas blir tillgången till öppna data ännu viktigare. AI-modeller behöver stora dataset för att generera insikter och driva innovation. 

Slutsats 

Samtalet mellan Anna Nyblin och Samuel Repfennig visar tydligt att öppna data är en kritisk möjliggörare för Sveriges beredskap och innovationskraft. Genom att lära av internationella pionjärer, införa proaktiva datastrategier och följa öppna datastandarder kan Sverige öka transparensen, främja innovation, förbättra offentliga upphandlingar och säkerställa att offentliga medel används ansvarsfullt. 

Vägen framåt kräver samarbete – “Team Sweden” – för att låsa upp den enorma potentialen med öppna data till nytta för alla medborgare.